Lusten håller i sig … 🙂
I lördags satt jag med lite eget påhitt 😀
Under eftermiddagen har jag suttit med porträtt till jobbet.
I min arbetsgrupp gör jag porträtt som presentation av våra kollegor. De tycker att det är lite kul, jämfört med de andra grupperna som har foton.
Så här ser väggen ut där min arbetsgrupp presenteras med mina porträtt.
Vi har en ny kollega, och några som behöver uppdateras (tidens gång gör saker med oss 😉 )
Här växer ett av porträtten fram:
Lollos Ritrum 
Vilken ynnest. Är de medvetna om värdet att ha ett porträtt gjort av dig? Om de sköter sig på jobbet får de ta med sig det när de lämnar skutan, eller hur?
Så roligt att du gör det du gör. Delad glädje är dubbel glädje ❤
GillaGillad av 1 person
Mina arbetskamrater är så vana att se det nu, så jag tror inte det uppskattas på det sättet. Det har nog blivit lite av en självklarhet, och det är bara ett par av dem som slutat (inte hälften ens) som kommit ihåg att fråga efter sin bild.
Reaktion uppstår oftare när vi får besök, externt eller från andra avdelningar. Då händer det att en del stannar och reagerar på att det är tecknade porträtt 🙂
Men det är roligt ändå, för jag upplever att de vill ha dem. Det har liksom blivit en speciell grej att jag porträtterar våra gruppmedlemmar, och jag gissar att man skulle reagera på om jag slutade göra det.
❤
GillaGillad av 1 person